Aroeira Golf

På Aroeira finns två 18-hålsbanor att spela på. Trots att båda banorna spelas i pinjeskog är de ganska olika i karaktären. Aroeira Pines Classic öppnade 1973 och är en ganska smal bana där precision premieras före längd. Det underlättar om man kan slå rakt och kan man dessutom konsten att slå en kontrollerad skruv åt båda håll är det en klar fördel. Greenerna är ganska små med dagens mått mätt, och bara lätt ondulerade. Håller man bollen i spel från tee finns här alla möjligheter till en bra score. Aroeira Pines Classic har stått värd till Portuguese Open 1996 och 1997 på Europatouren och håller fortfarande hög klass.

Banorna påminner bitvis om Barsebäcks skogshål. Detta är kanske inte så konstigt då banararkitekten Donald Steel har ritat den nyare och modernare banan Aroeira Challenge, som stod klar 2000. Här spelar man in mot stora inbjudande greener som generellt är både snabba och jämna. Från tee är Aroeira Challenge relativt generös. Skulle man slå in i pinjeskogen vid något tillfälle finns stora chanser att hitta bollen. Här har klubben lagt stora resurser på att rensa bort sly och buskar för att göra banan mer spelvänlig för medelgolfare. Signaturhålet är det vackra 15:e hålet. Ett par 4-hål där man, med lite vind i ryggen, kan nå greenen om man genar över vattnet. De båda banorna har var sitt klubbhus som ligger en bit ifrån varandra. Rangen hittar man i anslutning till klubbhuset på Aroeira Challenge.

Quinta do Peru ligger utlagd väldigt naturskönt med det mäktiga bergsmassivet Arrabidabergen i bakrunden. Det finns en uppsjö av ekar och pinjeträd längs banan, även en hel del vatten är också i spel. Quinta do Peru ritades av den amerikanske arkitekten Rocky Roquemore, som är mannen bakom ett antal banor i Portugal. Det är en riktig parkbana med par 72 och invigdes 1994. Även om det är en utmaning för professionella spelare, är banan faktiskt byggd för amatörgolfare men med de snabbaste greenerna i Costa Azul-området. Golfbanan är mycket varierande och kan spelas om och om igen utan att man tenderar att tröttna. När ni spelar hål 13 så bör ni undvika högersidan där det är out of bounds samt en kalkonfarm. Det är en kort par 5 som den långtslående borde kunna nå på två slag men smalt och träden är högre än vad man tror om man tänker gena över dem in på green. Annars är hål 8 en både svår och fin par 3:a med ett utmanade vatten fram till greenen. Klubbhuset är mycket mysigt trots att det inte är särskilt gammalt och har en skön golfatmosfär och en magnifik utsikt. Träningsmöjligheterna är riktigt bra med en range på 300 meter med utslag, chip- och puttgreener på båda sidorna.