Observera att detta resereportage publicerades den 6 augusti 2019, vilket var innan Ryder Cup spelades på Marco Simone.

Golf i Italien är något helt annorlunda, där kvaliteten på lunchen många gånger anses vara viktigare än själva banans finish. Det är exklusivt att spela golf i Italien och även om landet har närmare 250 golfbanor så är det bara 0.16 % av befolkningen som spelar golf. Talesättet lyder att alla vägar bär till Rom, undantaget är nog golfresenärer. Det är på inget sätt unikt att åka på en golfresa till Rom men inte lika vanligt som till Spanien eller till de brittiska öarna. De som spelat golf i Italien har en tendens att återkomma. Här får man uppleva en särskild atmosfär som skiljer sig från vad kommersiella golfbanor kan erbjuda.

Colosseum nattetid.

Sheratonhotellet har en italiensk prägel.

Parco de' Medici erbjuder en härlig parkbana

Fontana di Trevi

St Peterskyrkan är ett måste när du besöker Rom.

Forum Romanum

Parco de’ Medici

– Härlig parkgolf ett stenkast från centrala Rom

Efter bara några minuter med taxi från flygplatsen så checkar jag in på Sheratonhotellet vid Parco de’ Medicis golfbana som ligger utmed vägen in till Rom. Namnet avslöjar att det är en parkbana och den ligger verkligen centralt, bara 25 minuter från Roms centrum. Jag har min starttid efter lunch och drar iväg mot klubbhuset för att få något i magen. Min italienska är något begränsad så jag beställer dagens lunch som består av en huvudrätt och ett buffébord fylld med italienska läckerheter. Proppmätt drar jag mig iväg mot första hålet och upptäcker att jag är helt ensam på tee och även i det närmaste helt ensam på banan. Det passar mig ganska bra att spela ensam då mitt spel är lite ringrostigt så här på försäsongen.

Tionde greenen på Parco de' Medici

Den smala greenen på hål 3.

Solnedgång över Parco de' Medici.

Den sjätte greenen är omgärdad av vatten.

Sheratonhotellet har en italiensk prägel.

Poolområdet vid Sheratonhotellet.

Mästerskapsslingan på Parco de’ Medici är ganska flack och går delvis i lite amerikansk stil med många vattenhinder och intressanta greenområden. Tees och fairway har några skönhetsfläckar men greenerna är däremot både snabba och rättvisa. Jag gillar den tuffa avslutningen på banans båda 9-hålsslingor, här bör man hålla tungan rätt i mun för att undvika ett eller flera vattenbesök. Det som fascinerar mig mest är att man upplever ett lugn på Parco de’ Medici, trots att man kan skymta infartslederna mot Rom som omger banan. Som ensamspelare på en folktom golfbana, som dessutom är lätt att gå, har jag inga problem att hinna med att även spela den röda banan som är en riktigt trevlig 9-hålsslinga. Här är hålen något kortare och med snällare greenområden.

När jag avslutar rundan med en välförtjänt öl i klubbhuset så har solen börjat gå ned. Jag byter snabbt om och tar hotellets shuttlebus in till centrala Rom. Normalt brukar jag inte uppskatta att äta själv, men här njuter jag verkligen av att studera folkvimlet från första parkett på en av många tavernor med sina uteserveringar. Jag har besökt Rom flera gånger tidigare och upplevt merparten av Roms alla historiska monument. Något som förstagångsbesökaren inte alltid känner till, är att den antika delen av Rom ligger på ett begränsat område och man passerar Colosseum, Forum Romanum och alla andra turistattraktioner flera gånger under en vecka.

Golfresor till Parco de’ Medici med Golf Plaisir

Marco Simone

– värd för Ryder Cup 2022

Jag går upp lite tidigare än vad jag egentligen vill göra under min weekendresa och tar min förbokade taxi till Marco Simone. Just idag har klubben en tävling, så jag måste gå ut ganska tidigt för att kunna spela banan. När jag väl är där så visar Marco Simone upp sig från sin bästa sida med strålande solsken. Jag har spelat banan för länge sedan, då den var helt nybyggd. Mitt bestående intryck från den golfrundan var det slott som ligger på mitten av banan där den kända parfymdrottningen Laura Biagiotti bodde. Jag vet att hon gick bort för bara något år sedan men det är inte den enda förändringen. Banan är numera i otroligt bra skick och mycket bättre än vad jag minns.

Det första hålet på Marco Simone.

Hål 2. Med Laura Biagiottis slott i bakgrunden.

Marco Simone bjuder på fantastiska vyer.

Om jag tidigare var lite tveksam till att banan ska hålla den standard som krävs för att vara värd till Ryder Cup, så har jag nu helt ändrat uppfattning. Jag får också veta att de kommer att göra mindre förändringar på ett antal hål och dessutom bygga tre helt nya hål inför Ryder Cup. Klubbhuset är fortfarande en smula överdådigt och på gränsen till opersonligt. För den som vill utforska den framtida Ryder Cup-banan, finns här dessutom möjlighet att bo på golfbanan i fräscha lägenheter.

Castelgandolfo

– charmig Robert Trent Jones-bana

Castelgandolfo är en unik bana som ligger inklämd i en gammal vulkankrater. Området som golfbanan är byggd på är därför något begränsat. Den välmeriterade golfbanearkitekten Robert Trent Jones hade nog tänkt till både en och två gånger när han ritade banan. Resultatet är väldigt lyckat och det är verkligen en charmig golfbana som har en bra blandning av både tuffa och relativt enkla hål. Det begränsade området till trots, känns banan inte på något sätt smal eller trång. Avslutningen är ett ganska långt par 4-hål som slingrar sig uppför backen mot klubbhuset som ligger på kraterns kant. När man har slagit i rondens sista putt är det dags att bege sig uppför den kraftiga branten till klubbhuset. Som väl är finns en liten ringklocka som man kan trycka på i början av branten, då hämtas man med golfbil av klubbens caddiemaster.

Den härliga uteserveringen på Castelgandolfo.

Poolen ligger intill klubbhuset.

Castelgandolfo är en utmärkt parkbana

Klubbhuset ligger högt ovanför golfbanan.

Klubbhuset ligger högt med utsikt över alla hål på banan.

Det första hålet är ett kort par 4, med dogleg till höger.

På den härliga terrassen kan man njuta av utsikten.

Från kardinalens kärleksnäste finns numera den bästa tänkbara utsikten.

Klubbhuset, med anor från 1700-talet, bidrar i allra högsta grad till den unika atmosfär som man ofta finner i Italien. Maten i klubbrestaurangen är fantastisk och även de enklaste pastarätterna smakar gudomligt. Här, precis som på övriga golfrestauranger i Italien,  finns inte den klassiska hamburgertallriken på menyn. Det är lätt att njuta av både mat och dryck på Castelgandolfo, särskilt i kombination med den bedårande utsikten från terrassen. Runt klubbhuset finns flera historiska byggnader. En av dessa ska enligt ryktena varit kärleksnästet för en högt uppsatt kardinal långt tillbaka i historien. Denna historia kanske inte är helt osann då Castelgandolfo, byn där påven har sitt sommarresidens, bara ligger 10 minuter från golfbanan.

Är man i Rom på en weekendgolfresa så finns det flera andra golfbanor att välja mellan. Golf Nazionale, som är det italienska golfförbundets hemvist, är en riktig toppanläggning. Det finns även några privata golfklubbar, Aquasanta och Olgiata, som är väl värda ett besök. Klubbarna har få medlemmar och det är lätt att komma ut på banorna som greenfeegäst. Undantaget är söndagar då varje golfklubb vaknar till liv. Klubbens medlemmar är där med både släkt och vänner som mer eller mindre ockuperar stora delar av klubbhuset med kortspel och livligt samspråk. På söndagar är det också betydligt fler medlemmar som spelar sin golf och deltar i veckans golftävling.

Rom är inte bara en golfresa utan den eviga staden erbjuder så mycket mer än bara golf.