Citrus Golf

Detta är den mindre utmanande av de två 18-hålsslingorna, och namnet avslöjar mycket av dess karaktär. Banan är vackert utlagd i en gammal olivodling där hundraåriga träd kantar fairway. När vinden tar tag i trädkronorna hörs ett mjukt rassel, men låt dig inte luras – olivträd må påstås bestå till 90 % av luft, men den sanningen gäller inte när bollen hamnar bakom ett av dem. Flera träd står dessutom strategiskt placerade mitt i spelriktningen, så precision är viktig hela vägen.

Lättare start bland böljande olivlundar

De första nio hålen spelas delvis på en platå som erbjuder vackra vyer över det mjukt kuperade landskapet. Här får spelaren en relativt behaglig inledning, men utan att banan för den delen saknar utmaningar. Att hålla sig på fairway är avgörande för att komma tillbaka till klubbhuset med ett resultat att vara nöjd med.

En mer dramatisk avslutning med palmer och höjdskillnader

När man kliver ut på de sista nio hålen ändrar banan karaktär. Olivträden finns kvar, men flera hål ramas istället in av ståtliga palmer, och terrängen blir mer dramatisk med större nivåskillnader. Här skruvas svårighetsgraden upp och misstagen kan snabbt bli kostsamma.

Ett av banans mest minnesvärda hål är hål 15, ett par 5-hål som är fullt möjligt att nå på två slag när vinden ligger rätt och fairway ger bra rull. Samtidigt gäller det att hålla sig borta från out of bounds till vänster och sedan navigera mellan vattenhinder och en strategiskt placerad bunker nära green.

Les Olivies är ingen kort bana, men de relativt breda fairways gör den mycket spelvänlig – särskilt för golfare med lite högre handicap.

Le Forêt, eller Skogsbanan, är en omväxlande och mycket underhållande bana att spela. Den är definitivt tuffare än systerbanan Les Oliviers och kräver en mer genomtänkt strategi. På tee känns det ofta naturligt att plocka fram drivern, men det gäller att tänka både en och två gånger – en möjlig birdie eller trygg par kan snabbt förvandlas till en förarglig dubbelbogey.

Ett ikoniskt par 3-hål skapat för njutning

Signaturhålet, hål 6, är ett riktigt fint par 3-hål där den erfarna golfarkitekten Ronald Fream verkligen har tänkt till. Hålets längd är anpassad till semestergolfaren och skapar en känsla av att greenen ligger som en ö, trots att det inte finns något vatten i spel. Från gul tee krävs ett slag över både ravin och bunker innan bollen tryggt kan landa på green. Hålet är endast dryga 120 meter långt och damtee är smart placerat så att spelaren inte nödvändigtvis behöver slå över ravinen. Även ett mindre perfekt slag kan räddas med ett bra chip och en putt.

Bansvårigheter, risk–reward och ett minnesvärt avslut

Direkt efter detta vackra men relativt lättspelade par 3-hål väntar banans svåraste hål, med index 1 – en tydlig kontrast och en del av den fina varieringen. Många uppskattar också hål 12, ett par 5 där den långtslående kan nå green på två slag. Det är dock inte riskfritt: trots ett bra utslag till mitten av fairway är greenen väl skyddad, omgiven av hela sju bunkrar.

En riktigt bra golfbana bör avslutas med ett utslagsgivande och minnesvärt hål – och så är fallet på Le Forêt. Lyckas man undvika både vatten och bunkrar väntar en välförtjänt lunch på den soldränkta terrassen vid klubbhuset.